Min hembygd i Dalsland en hyllning jag ger
här uppifrån Åfjällets höjder,
Och sinnet blir ungt när ögonen ser
mot hembygdens leende nejder.
I öster ser randen av blånande sjö
med ram utav mörkgröna skogar
och vänder jag blicken mot Ånimmens ö,
i väster en fjällrygg förtonar.
På åker och teg lyser mognande säd
som bugar så sirligt för vinden
Och stugorna ligga som mönster i väv
från Krusebol långt bort mot Vingen.
Och Sörknattens hjässa den lyser så vit
av ålder den ljusnat med åren,
Av Furusjöns yta jag skymtar en bit,
en spegel så mjuk ibland träden.
Långt bort i nordväst bilda åsar en bygd
där skuggor och solsken är gäster,
Så såg jag en afton min dalsländska bygd
när solskivan sjönk bort i väster.
Men pojkårens minnen de smyga på tå
och viska om sagor och sägen,
De tar mig mig vid handen och får mig att gå
dit skogstrollen dansat på vägen.