Gustav Källvik arbetade nog mest som snickare. Det var en storvuxen och stark man. I unga år arbetade han
tillsammans med sin bror Fridolf i Stora Strands gruvor i Fröskog, beläget på gränsen till Ånimskog. Det har berättats
att Fridolf vid ett tillfälle blev medvetslös av gruvgaser. Men som den starke man Gustav var, slängde han sin broder
över axeln, klättrade upp för replejdaren och räddade på så vis Fridolfs liv. Gustav arbetade ibland som slaktare och
hade speciell licens för detta under andra världskriget. Men enligt min farbror Olle var Gustaf alldeles för blödig för att
själv slakta.
Då Gustaf var i USA mindes han med största obehag då han besökt ett slakteri, möjligen i Chicago. En stor kraftig
neger krokade upp de levande grisarna och stack dem levande under ett vidrigt oväsen.
1928 blev ett dramatiskt år i farfars liv. Hans hustru, Charlotta, född Skog avled i lunginflammation i mars månad.
Detta blev ett hårt slag för Gustav som stod ensam med sönerna Conrad och Olle. Men inte nog med detta.
Från tre av varann oberoende källor har jag hört att han också gjorde en gift kvinna med barn. Kvinnans man som var
slaktare skulle med syftning på farfar ha sagt att "han allt slaktat större oxar än han". Händelserna blev mer än
Gustav orkade bära och han "schappade" till Amerika den 22.9.1928..
Gustav blev kvar i Amerika fram till september 1931, då han återvände till Sverige.Vännen Jalmar Carlson skrev då en
avskedsdikt till Gustaf som här återges:
En Minnes-Sång tillägnad minnet av Gustav Adolph Källvik från Ånimskog Dalsland Sweden
Som stilla och lugnt
avreste till Chicago Illinois
Lördagen den 3 oktober 1931. Grabbarna på Saint Marks. Ditt minne alltid lever bland oss som minnet av den allra
bästa grabben. Thomas Tvivlaren, Gust med klockan, Otto i bädden, Calle med kärran, Eric Nädehatt, Gasoline Gust.,
Jalmar Carlson.
(Sjunges till strängaspel å melodien "I låga hyddan i skogen")
Till Gustav Adolph Källvik
Hej gamle kompis, vi sjunga vill
Din gamla filthatt och sexfotskropp
Men minnet som du har lämnat kvar
Du var en grabb liksom ingen ann
Och om vi irrar all världen kring
Men kanske ödet ej menar så
Från Gust med klockan som ännu går
Jalmar Carlsson
Gustaf avled 1956.
Lyssna på Gustafs tolkning
Tillbaka till Startsidan
Långt senare minns jag hur han kom en dag till oss där vi bodde på Dammberget i Ånimskog kånkande på en halv gris
över axeln som han slängde ner på kökssoffan.
Farfar hade s.k. "kycklingbröst", d.v.s. en hög bröstkorg med fördjupning i mitten. På senare tid har jag någonstans
hört att detta skulle uppstå i sviter efter spanska sjukan. Spanska sjukan bröt ut 1918 och härjade under två års tid.
Sjukdomen liknas idag vid fågelinfluensan. Eftersom farfar var född 1892 var han omkring 26 - 27 år då han drabbades
av sjukdomen.
En liten sång som du lyssna till
Som diktad är till ditt minne
Den korta tiden du bodde här
Med gammal vänskap inristad är
I våra hjärtan och sinne.
i vårat lag, dök så hastigt opp
att lika hastigt försvinna
Du kom en dag och en nubbe rann
likt Dalslandsströmmarna rinna.
Ja, det skall leva i alla dar
Så länge näsan kan andas.
Med doft Baltic och Bergen street
Och så från Jullias hus du vet
Ditt minne alltid skall blandas.
En bättre grabb man ej möta kan
Vart man i världen må vandra
En levnadsglad och en livad lax
med whiskey-pint och med snusabox
Och sätt som ingen kan klandra.
Vi önskar dock att hos dig och King
en gång vår skuta få landa
Nog blev det trevligt om vi en gång
Hos vin och kvinnor och plenty sång
Vår konjaks-toddy fick blanda.
På skilda stigar vi måste gå
Omkring med vandrare-staven
En gång i tiden så tror jag nog
Att vi skall mötas i Ånimskog
Långt bortom hinsidan haven.
Från Tom med k-n som ständigt står
Jag dig en hälsning vill skicka
Och så en hälsning jag sänder dig
Från Otto, Eric från Gust och mig
Och från min rödlätta flicka.