Historier från Ånimskog

Här nedan följer några historier från Ånimskog. Jag samlar på historier från bygden. Om det är
någon som känner för att bidra med ytterligare anekdoter eller händelser, tar jag gärna emot dem för
att lägga ut dem på hemsidan där man också finner min mailadress.

Komminister Fogelberg
Fågelberget kallas ett ställe under hemmanet Hult i Ånimskog. Visserligen växer där ett imponerande fågelbärsträd men namnet kommer inte av detta. Nej, här bodde på sin tid komminister Carl Johan Fogelberg. Han var född år 1806 och avled i Fågelberget år 1885. Fogelberg kunde gå ut och ställa sig på en bergknalle söder om huset och väster om denna låg soldattorpet Hultberget inom gång- men framför allt höravstånd. Fogelberg hade gjort en överenskommelse med soldat Skog. Fogelberg var nämligen mer än måttligt förtjust i starka drycker. När så Fogelberg stod med händerna för ansiktet och vrålade västerut: -Korpral Skoooog! så visste soldaten vad klockan var slagen. Det var dags att ta en promenad till handlande Askenstedt i Östra Berg för att hämta brännvin.

Petterssjö
Några hundra meter öster om Fågelberget ligger Petterssjö. Då Bergslagsbanan byggdes hämtade man grus på platsen. Grusgropen blev sedermera vattenfylld. Bergslagsbanan blev klar i sin helhet år 1879. Det har sagts mig att Petterssjö fått sitt namn efter att en man drunknat där. Detta är inte korrekt. Den 14 september år 1899 skulle Karl Kinggren hämta vatten ur "sjön", men något gick snett och både Kinggren och häst drunknade. År 1874 flyttade Petter Eliasson in till Hult, det är också under Hults mark som Petterssjö ligger. När grustaget så småningom blev vattenfyllt fick det således heta Petterssjö. Men efter händelsernas gång kan man tycka att Karlssjö vore ett mera passande namn?

Lärk-Soffi
Denna originalla kvinna brukade vandrade omkring i bygden med ett blåmålat skrin på magen och sålde diverse krimskrams. Hennes verksamhet kan nog förläggas till 1940-talet. En söndag hade hon tagit ledigt och övervarade mötet i missionshuset. Pastorn kom så småningom fram emot henne, Lade handen på hennes huvud och mässade:
-Vig ditt liv åt Jesus. Varvid Soffi utbrast: -Å nä, jag ä så lett åt alle karar!

Frimärksförsäljning
I Ånimskog hade Br. Fremling lanthandel. Vi barn hade en ramsa som vi drog ibland: "Jag är en gäst och främling och handlar jäst hos Fremling! Ryktet hade nått K. J. Fremling att Lärk-Soffi gick omkring och sålde 10-öres frimärken för 9 öre. Då Lärk-Soffi en dag uppenbarade sig i afffären kunde Fremling inte låta bli att undra hur hon kunde göra sådana affärer.
-Jo, de kan allt va rolit för mej å ligga unner nån gång också! blev svaret.

Johan, JB och Torbjörn
Idag skulle nog samtliga av de tre kunna betecknas som original, var och en på sitt vis. Vad JB hette i förnamn vet jag inte ens själv, trots att han var min morfar. Han hette Johan Bertil, men min mormor sade alltid Kalle. Ibland kallades han också Abborre-Carlsson. Ingen av herrarna spottade i glaset.

Johan och JB på Vänerfiske
Förmodligen var de båda inte helt nyktra vid det här tillfället. De satt med ryggen åt varann och plötsligt hörde JB ett plumsande. Då han vände sig om var Johan borta. Men så småningom kom ett par labbar upp och greppade relingen, Johan stack upp huvudet och utbrast: -Nu fanimej har jag sett abborre, du!

Johan och Torbjörn i oväder
Den här dagen blåste Vänern upp överraskande snabbt. De båda hade ankrat upp, men hann varken öppna litern eller få ner spöna förrän stormen var över dem. Torbjörn blev rädd och trodde deras sista stund var kommen. Varför han tog upp litern och vädjade: -Johan, låt oss inte gå nyktra över till den andra sidan!

Ville Sundblad
Ville var en ivrig fiskare. Då han en dag vittjade näten log lyckans gudinna mot honom och han kunde landa en lax på 18 kilo. Ville gick mäkta stolt hemåt med laxen över ryggen då han mötte en bonde. Denne tittade storögd:
- Men vad i Herrans namn är detta. Ville replikerade: -Har du inte sett lax förr, bonndjävel!

Algot Sundblad
Äpplet faller ju inte långt från trädet och sonen Algot måste nog ha överträffat fadern i svärandets ädla konst. Det kunde hända att någonting gick snett då vi var ute på Vänern och drog näten, till exempel att de fastnade i botten. Då kunde det låta så här: -Nej nu djävlar, va ända in i tvättade helvete, nu tror ja själve fan setter i märket!

Stôlle-Gustav
Von Hofsten kom med tåget till Ånimskog för första gången. Han skulle till ön Henriksholm, belägen mitt i Ånimmen,.. Mötte Stôlle-Gustav och undrade hur han skulle gå dit. Detta var i december månad. Gustav: -Gå på vattnet, din förbannade gôrstôllepåke!

Röda hund
Torbjörn hade en hushållerska som hette Irma. Hon hade fått röda hund. Det var allmänt känt att de båda hade ihop det. Torbjörn stod i affären och talade:
-Irma har fått röda hund. Hon är röd formligen över hela kroppen... men insåg sitt misstag och rättade sig hastigt:
-Säger dom.